Jag vaknar glad. Springer till tåget. Springer till föreläsningen. Allt runtomkring är suddigt. Går in. Finner en plats längst bak i aulan. Smyger dit. Lyssnar på föreläsningen koncentrerat, passionerat, intresserat. Antecknar antecknar antecknar. Du smyger förbi. Du tittar på mig. Jag ler och tittar ner. Hjärtat fylls av kärlek. Hjärnan fylls av endorfiner. Jag är så lycklig. Lyssnar igen. Glömmer bort dig för en stund. Tittar åt sidan, ser dig svagt bredvid mig. Jag lyssnar igen, koncentrerat,passionerat. Jag antecknar, skriver, tänker, reflekterar. Du är tillbaka igen, så fin. " Det var allt för den här gången". Jag packar ihop mina böcker, sätter ned dem i väskan, sätter på mig mössan. Vantar. Väst. Rättar till skjortan. Blicken famlar runt. Den letar. Letar efter lyckan. Den vandrar i rummet. Var tog du vägen? Tittar ned i blocket. Var är anteckningarna? Var är allt jag skrivit ned? Ett tomt blad. Helt blankt. Istället ett namn, hårt inristat. Så hårt att det står på pappret efter det, och efter det. Jag slår ihop blocket. Jag skäms. Tar mina saker. Skyndar därifrån.